Tänk vad fort man faller tillbaka i gamla vanor. Sinnes alltså!

Åkte till ridhuset idag och red. Tänkte köra igenom henne en gång innan söndag iaf.
Alltså det gick ju bra. Red tom utan sporrar och det gick. Men det är det där lilla extra jag inte får. Ja ryggen klagade ju också.
Det blir klarare och klarare...
Men visst, det här med att flytta tillbaka vänster bogen gör det hela. Det är tamejtusan svårt, men det ger resultat. Men resten fallerar.
IMORGON, ja imorgon KANSKE jag kan få svar? Hoppas hoppas hoppas!
Inte alla svar jag vill ha, men kanske något fågetecken som kan redas ut.
Det här är inte roligt längre.

And every waking moment it’s like stings in my vain
It’s a never ending story so I try to melt my brain